130627

Ett halvår sedan jag skrev något. Min lille kille har blivit en ettåring som kan gå och gillar att klättra upp i soffan, skrika i trapphuset och att äta korv och köttbullar.

Igår hade han barnvakt då jag och hans pappa var på Depeche Mode i Globen. Andra gången för pappan och den femte för mig. Köpte mugg, armband och t-shirt.

Publiken runt om oss var lite sega i början men kom igång bättre när de gamla klassikerna spelades. Kändes väldigt fint att Mr. Gore sjöng Judas och att sjunga med i “If you want my love”.

Publiken: If you want my love.. If you want my love… If you want my love..
Gore: Schhhhh!… (publiken tystnar) Do something about it.

Gahan hade myror i brallan som vanligt och det var härligt att se. Väldigt välbevarad femtioplussare. Fick höra Just can’t get enough som jag hoppats på och finalen under Never let me down så vevades det med armarna. Mäktigt!

Någon gång kanske jag vågar mig på en ståplats. Men i år var det sittplats som vanligt.

Comments (1) »

År 2012

1. Gjorde du något som du aldrig gjort förut?
Födde barn.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Har aldrig nyårslöften.

3.Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Räknas jag själv?

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej.

5. Vilka länder besökte du?
Norge.

6. Är det något du saknar år 2012 som du vill ha 2013?
Inget jag kan komma på.

7. Vilket datum från 2012 kommer du alltid att minnas?
7:e februari – dagen jag blev mamma.

8. Vad var din största framgång 2012?
Att få ett friskt barn. Om det nu kan räknas som framgång.

9. Största misstaget?
Nåt jobbrelaterat.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Inte mer än vanligt.

11. Bästa köpet?
Egentligen stod sambon för det, men jag säger den nya bilen.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Sonen.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mitt barn.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012?
Gagnam Style med Psy och Somebody I used to know med Gotye.

15. Har du varit gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Väldigt mycket gladare.

16. Vad önskar du att du hade gjort mer?
Njutit.

17. Vad önskar du hatt du hade gjort mindre?
Oroat mig.

18. Hur tillbringade du julen?
SKA tillbringa julafton med mamma, juldagen med pappa och resterande dagar med svärisarna.

19. Blev du kär i år?
Ja, i min son. Sen fortsatte jag att vara kär i sambon.

20. Favoritprogram på TV?
Allt för Sverige, Stalkers.

21. Bästa boken du läste i år?
Tror inte jag har läst någon bok,

22. De bästa nya människorna du träffade?
Sonen. Samt alla fantastiska mammor i föräldragruppen på BVC och på facebook.

23. Vad gjorde du på din födelsedag 2012?
Firade hemma. Alla var där.

24. Finns det något som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Inte mycket.

25. Hur skulle du beskriva din stil år 2012?
Som förgående år.

26. Vad fick dig att må bra?
Sonen, sambon, resten av familjen.

27. Vilken kändis var du mest sugen på?

Pass.

28. Vem saknade du?

Farbror. Det har gått fem år men hans namn lever vidare med sonen.

Leave a comment »

Mobiler genom åren

Jag borde sova. Men gör jag det? Nej nej, jag skriver ett inlägg om alla mina mobiltelefoner genom åren istället.

Min första var en Siemens C25 som jag fick i julklapp något år. Den var liten och jag trodde först att jag fått en leksakstelefon. Den rullade fram texten i inkomna sms. Väldigt störigt.

Image

 

Min andra fick jag när jag tog studenten 2002. En Nokia 3310. I jämförelse med min första så var den fantastisk. Jag köpte ett South Park-skal till.

Image

 

 

År 2005 köpte jag min Nokia 2650. Jag älskade färgen och designen på den och använde den tills den inte orkade mer.

Image

 

2008 var jag illa tvungen att införskaffa en ny. Det blev en Nokia 2760. Även den röd. Var inte lika fäst vid den som med 2650:n.

ImageI

När den blev för ute fick jag ta över min sambos HTC Desire och först höll jag på att bli knäpp av att det var touch pad. Men jag har vant mig.

Image

 

Jag tror dock det är läge att införskaffa en ny. Tur att jag fyller år ganska snart så att jag kan önska mig en.

 

Comments (1) »

Varför?

Why, oh why finns inte Sjokade i Sverige? Fick med en burk hem från Norge och den tog slut ganska fort. Jag sörjer.

Leave a comment »

Tävla

http://johannasverklighet.wordpress.com/2012/08/12/tavling/ Första pris är ett matkit från Bambino.

Jag tävlar. Gör du?

Leave a comment »

Mamman

Nu har jag snart varit mamma i två månader och jag funderar lite på hur jag vill vara som mamma.

Det värsta jag kan tänka mig är att bli en sur mamma. För sådana har jag träffat på. Mammor som ständigt verkar vara sura och griniga och skäller på sina barn för allt och ingenting. De som vill att barnen ska sitta stilla på en stol och inte röra en fena.

Eller att bli en curlingmamma som inte låter sitt barn försöka ta hand om sig själv och tror att ens barn är en liten ängel som aldrig gör något fel. Eller en mamma som inte bryr sig om vad ens barn sysslar med.

Nej, jag vill vara en mamma som min son och förhoppningsvis kommande barn kan känna att de alltid får komma till. När det behövs tröst, en kram, en pratstund eller vad som helst. Den varma och kärleksfulla mamman.

Henne vill jag bli om jag inte redan är det.

Comments (3) »

IV

Grattis på fyraårsdagen lilla blogg.

När jag började skriva för fyra år sedan var jag singel. Aldrig hade jag väl trott att jag idag skulle ha träffat världens bästa kille, förlovat mig med honom samt skaffa barn. Barnet som är världens sötaste lille pojke.

Det är några saker med att ha barn som inte riktigt blivit som jag tänkt. Amningen till exempel. Jag hade hoppats på att han skulle kunna bli mätt på enbart bröstmjölk men det är sällan det händer. Jag hoppas fortfarande.

Sen hade vi tanken på att han skulle sova i spjälsängen. Men där har han ännu inte sovit många timmar. Samsova var inget vi hade tänkt oss. Men nu är det mer regel än undantag. Mest för att det är praktiskt när han vill amma mitt i natten och att han somnar om efteråt. Och för att han inte alls tycker om att sova ensam för länge. Sen är det ju faktiskt mysigt också.

Comments (2) »

En förlossningsberättelse

Den 7:e februari förändrades våra liv för alltid. Det var dagen då vår lillprins valde att komma till världen.

Kvällen innan satt jag på msn och pratade med min syster och hade bestämt mig för att i morgon ska jag minsann gå och klippa mig och sen åka till jobbet en sista gång. Bebisen var ju inte beräknad förrän helgen därpå. Vid läggdags sa sambon på skämt att han hoppas att den kommer i morgon. Han skulle jobba utomhus i kylan i åtta timmar och att ens sambo ska föda barn är ju en himla bra ursäkt till att inte komma.

Tidigt på morgonen vaknade jag och kände att det var läge för ett toabesök. Väl där noterade jag att det var rätt blött i underkläderna och att det kom blod när jag torkade mig. Trodde att vattnet hade gått och väckte sambon och fick fram “jag tror det är dags”. Vi letade fram numret till förlossningen och blev ombedda att komma in för kontroll. Fick snabbt klä på oss och slänga ned det sista i bb-väskan. I bilen började det göra ont.

Väl där fick jag sitta i väntrummet medan sambon parkerade bilen. Till sist fick jag komma in i samma rum jag hamnade i när vi var där i december. Blev kopplad till ctg och sen kunde barnmorskan konstatera att jag var öppen fyra cm! Vattnet var dock kvar. Bad om en spypåse då jag kände mig lite illamående. Säker för att jag började bli nervös. Satt och spydde när två barnmorskor kom för att hämta oss till förlossningsrummet. I korridoren började jag upprepa “epidural”. Fick dock börja med att pröva lustgas. Det funkade till en början men till sist mådde jag bara illa av den. Till sist kom narkosläkaren för att sätta in slangen. Det var inte helt problemfritt då mina titanstavar var i vägen. Jag hörde honom säga något om ett sista försök innan han måste ge upp och tänker “NEJ! Vad ska jag göra då?!” (annat smärtstillande fanns liksom inte på kartan) och precis då lyckas han och jag kan andas ut.

Sen kan vi inte göra mer än att vänta. Det kommer en ny barnmorska samt en student som får vara med vid undersökningnarna. Hon är övertygad om att bebisen kommer att komma under dagen.

Jag har inte haft någon större koll på klockan men till sist är jag öppen tio cm. Det bestäms att jag får försöka sitta upp och gå runt lite i rummet för att vattnet ska gå. Men det vill sig inte alls och till sist får hon ta hål på hinnorna. Vattnet forsar ut och det ser bra ut. Även bebisens hjärtljud har varit bra hela tiden.

Sambon har under denna tid fått en saccosäck att ligga och vila på och det har druckits en del saft. Nu väntar vi bara på att krystvärkarna ska komma igång. Får även värkstimulerande dropp. Och när det väl är dags att börja krysta så börjar det i mitt tycke det riktigt jobbiga. Det kändes som om man skulle spränga tarmarna. Sambo, bm och bm-student står och hejar på och tycker jag är jätteduktig men jag vill helst av allt bara gå hem. Eller kanske dö. Det kändes som om jag inte kom någonstans. Vid ett tillfälle fick jag ha dragkamp med bm med ett lakan. Sen under krystandet skulle jag ha hakan nedåt vilket jag inte tyckte var bekvämt. Spydde gjorde jag också. Två gånger och då fick bebis en skjuts framåt så de skämtade om att det var en ny metod.

I en timme försökte vi få ut huvudet. Till sist bestämde bm att det behövdes ett klipp. Så efter bedövning så klippte hon och jag krystade. Och då sa det bara “spluff” och så kom han ut 20:49. Jag kollade nästan på en gång vad det blev. Jag såg att han hade öppna ögon och att han rörde på sig, men han skrek inte. Sambon fick klippa navelsträngen och sen fick han följa med till ett annat rum där lillen fick syrgas.

Samtidigt skulle moderkakan ut. Och när den väl kom saknades det en del. Eller? De stod en stund och pratade och undersökte och nämnde att jag kanske måste iväg på operation. Under tiden kommer sambon tillbaka och jag får äntligen min lille pojke på bröstet där han får ligga i en timme och bekanta sig med sina föräldrar. Till sist måste jag släppa honom för att åka iväg och sys och undersöka om det verkligen finns något kvar av moderkakan. Eller har den kommit ut helt nu. Sonen tjuter missnöjt när han lyfts bort och jag får hjärtsnörp. Men han får ju vara med sin pappa och det är ju skönt.

Väl på operationen får jag en del nålar i händerna samt bli pepprad med en massa EDA. All känsel i benen och höfterna försvinner. Rätt otäck känsla att inte kunna röra sig. Sys i ca. 45 minuter och det konstateras att moderkakan är helt ute. Får sedan ligga på uppvaket i fyra timmar för kontroll och vänta på att känseln ska återkomma. Får dricka en del äppeljuice och vatten då jag känner mig rätt uttorkad. Efter en evighet får jag äntligen komma till bb där mina pojkar väntar.

Nu blev det ett långt inlägg minsann. Själva bb-vistelsen får jag ta en annan dag.

Comments (2) »

Bloggare? Jag?

Kan nog inte kalla mig bloggare så lite som jag skriver. Men det kanske blir mer framöver när jag är mammaledig. Eller kanske inte.

Är i vecka 37+0 nu och bebis räknas som fullgången. Måste säga att jag troligen haft en ganska lätt graviditet. Illamående i början, ingenting i mitten och nu på slutet lite klåda. Klådan har kollats upp genom provtagning och det är ett litet förhöjt levervärde som enligt min barnmorska är normalt. Gallsyran såg också bra ut.

Sen blir jag lättare trött. På jobbet får jag sitta och försöka vila med jämna mellanrum. Blir trött i benen och sammandragningar som dyker upp lite då och då. Har pratat med chefen och skulle det sätta igång när jag är ensam på jobbet så får jag ringa samt låsa och ta mig därifrån. Skönt att veta. Undrar dock hur kunderna skulle reagera. Ser framför mig hur de skulle försöka med “men jag ska bara ha det och det.. Får väl plocka fram min barskaste stämma och säga att jag struntar i det för jag har värkar och måste till sjukhus.

Att ramla har jag lyckats med också. Först snubblade jag på en betongplatta utomhus och slog upp ett hål i arbetsbyxorna plus nya strumpbyxor. Läskigt. Några dagar senare halkade jag inne på jobbet på grund av snorhalt golv och landade på baken. Ännu läskigare. Men strax efter sparkade bebis till. Som om den undrade vad morsan pysslade med.

Leave a comment »

Anno 2011

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?: Flera grejer.
2. Höll du några av dina nyårslöften?: Jag har aldrig nyårslöften.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?: Nej.
4. Dog någon som stod dig nära? Nej.
5. Vilka länder besökte du?: Kroatien.
6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?: Jag vill bara ha en frisk och kry bebis.
7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?: Början på mars, 16:e juni och 18:e juli
8. Vad var din största framgång 2011?: Att jag blev gravid.
9. Största misstaget?: Att jag inte försvarat mig.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?: 39 graders feber och snuva i februari, annars ingenting.
11. Bästa köpet?: En ny kamera till min käresta.
12. Vad spenderade du mest pengar på?: Mat kanske.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?: Pluset på graviditetstesten
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?: The Sun The Treas (Russian red), Pumped up kicks (Foster the people), Moves like Jagger (Maroon 5).
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?: Lite gladare.
16. Vad önskar du att du gjort mer?: Käftat emot.
17. Vad önskar du att du gjort mindre?: Hållit tyst.
18. Hur tillbringade du julen?: Här hemma.
19. Blev du kär i år?: Jag fortsatte vara kär i min sambo.
20. Favoritprogram på TV?:  Total Blackout
21. Bästa boken du läste i år?: Tror inte att jag har läst någon bok.
22. Största musikaliska upptäckten?: Russian Red
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?: Eltandborste.
25. Något du önskade dig men inte fick?: Ingenting.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?: Ja det finns det nog
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2011?: Som de senaste åren. Ingen förändring.
29. Vad fick dig att må bra?: Sambon, familj och bebissparkar.
30. Vilken kändis var du mest sugen på?: Ingen
31. Vem saknade du?: Farbror som vanligt.
32. De bästa nya människorna du träffade?: Nya kollegor

Leave a comment »